Särö den anrika kungliga badorten

Särö var ett danskt kronohemman fram till freden i Brömsebro 1645 varpå säteriet tillföll Gåsevadsholms slott. Genom åren skiftade Särö ägare flera gånger. I mitten på 1830-talet förvandlade dåvarande ägaren Anders Helmich Åkerman Särö till en bad- och kurort. År 1847 inköptes Särö av Leopold Schmidt varpå kurorten hastigt utvecklades. Manbyggnaden blev kurhotell med restaurang, och man anlade två kallbadhus (ett för damer och ett för herrar), varmbadhus och villor för uthyrning. Badortsläkare anställdes. Ångbåtsförbindelse med Göteborg upprättades och senare (1903) anlades en järnvägsförbindelse mellan Särö och Göteborg. Här uppfördes pensionat, anlades promenadstråk, tennis- och kroquetbanor, stall för Särö Fäldtridt-Klubb. Särös första golfklubb såg dagens ljus redan 1899 och segelregattor anordnades.

Första kungabesöket

I mitten av juli 1857 kom HM kung Oscar I för första gången till Särö för att förbättra sin sviktande hälsa. Den konstnärligt lagde HM kung Karl XV besökte ön 1871. Hans namnschiffer kan ses på en sten i Särö Nordanskog. Åren 1887-1904 besöktes Särö så gott som varje år av HM kung Oscar II. Han bodde då på chefsfartyget Drott. HM kung Gustaf V tillbringade strängt taget alla sina somrar på Särö fram till 1949. Han bodde då hos kabinettskammarherre James Keiller på Villa Gövik. Vid några tillfällen höll konungen även konselj på Särö.

Bland de många kulturpersonligheter som sökte sig till Särö, bl a för de hälsofrämjande badens skull, kan nämnas kompositörerna Bedrich Smetana, Wilhelm Stenhammar, Gösta Nystroem, skalden Erik Gustaf Geijer, sångerskan Kristina Nilsson, kemisten Jöns Jakob Berzelius och politikern Baltzar von Platen.

Friluftsgudstjänster räckte inte

Tillströmningen av sommarboende och badortsgäster betydde naturligtvis att man även firade gudstjänst varje söndag. Det var litet för långt att ta sig till församlingskyrkan i Släp så friluftsgudstjänster firades på Särö. Vid otjänlig väderlek fick man utnyttja den s k societetssalongen på kurhotellet. Konung Gustaf V var redan då en flitig gudstjänstbesökare.

Behovet av en riktig kyrkobyggnad växte sig emellertid allt starkare. På initiativ av konsulinnan Ellen Krafft, med stöd av grosshandlare Elof Hansson, direktör John Antonson och grosshandlare Sven W Bratt, bildades Särö Kyrkostiftelse 1918 i syfte att samla in pengar för uppförandet av en kyrkobyggnad på Särö. Som stiftelsens förste ordförande utsågs kyrkoherden i Masthuggets församling, Valdus Bengtsson. Ritningarna utarbetades av arkitekt Allan Berglund, Särö och entreprenaden gavs åt byggmästare Albert Lundblom, Släp. All dekormålning, inklusive altartavlan, anförtroddes åt göteborgskonstnären Brocke Blückert.

Kunglig invigning och, senare, byggnadsminnesförklaring

Vid en stämningsfull högtidlighet den 21 november 1921 hade man kommit så långt, att den sista stenen infogades i kyrkans grundmur. Redan den 30 juli 1922 kunde kyrkoherden i Vallda-Släps pastorat, Anders Laurén, högtidligen inviga kyrkan i närvaro av HM konung Gustaf V.

Den 1 september 2000 ingick Särö kyrka ett samarbetsavtal med Släps församling. Syftet var, att skapa större samverkan mellan kyrkorna i området samt att utvidga gudstjänstlivet i Särö kyrka till glädje för regionens kyrkobesökare.

Den 14 mars 2005 byggnadsminnesförklarades kyrkan av Länsstyrelsen i Hallands län med motiveringen: Kyrkan, vars tillkomst speglar Särös historia och utveckling som badort, är en osedvanligt välbevarad exponent för sin tid. Kyrkan utgör ett omistligt inslag i riksintresset Särö. Att kyrkan i så hög grad undgått förvanskning innebär att den har ett högt autenticitetsvärde. På Kristi Himmelsfärds dag, den 5 maj 2005 hölls en högtidlig Byggnadsminnesgudstäjänst, ledd av biskopen i Göteborgs stift, Carl-Axel Aurelius, kyrkoherden i Vallda-Släps pastorat, Göran Lehnberg, samt komministern i Släps församling, Katinka Randin.

2008 T Atterbom

Journalfilm: Kung Gustav V i Särö 1941